SFI-eleverna i Arvika har fått ökat inflytande genom klass- och elevråd. Satsningen är en del av utvecklingsarbetet i projektet Yrkesväg. Här skriver projektledaren Anna-Maria Nykvist mer om resan från hösten 2022 till nu.
En del av Yrkesväg
Under hösten 2022 inleddes arbetet med att införa elevinflytande på SFI (Svenska för invandrare) som en del av det utvecklingsarbete vi driver i projektet Yrkesväg – en satsning som går i linje med skolans demokratiska uppdrag och grundläggande värdegrundsarbete.
Skollagen fastställer att elever ska ha möjlighet att påverka sin utbildning och uppmuntras kontinuerligt att delta aktivt i utvecklingen av sin utbildning, samt att de ska vara välinformerade om ärenden som rör dem. Trots detta hade det tidigare varit en utmaning att implementera en kontinuerlig struktur för elevinflytande på SFI. Detta utmanande arbete var något vi kände att vi behövde utveckla, trots att vägen dit verkade oklar.
”Ovana att uttrycka åsikter”
För många av våra elever var det en ovana att uttrycka åsikter, särskilt gällande utbildning och skola. Globalt sett är arbetet med elevinflytande i form av klass- och elevråd inte vanligt förekommande inom skolvärlden. Därför var vårt första steg att vänja eleverna vid att uttrycka sina åsikter, följa en dagordning och en mötesstruktur.
Vi behövde avsätta tid för arbetet, därför började vi med att införa obligatorisk mentorstid varje vecka för samtliga grupper. Mentorstiden används till att förmedla information mellan elever, skola och ledning. De fick arbeta med studieteknik, värdegrundsarbete och återkoppla från klassråd. I samtliga grupper infördes 90 minuter mentorstid per vecka, där innehållet anpassades efter gruppens specifika behov. För grupper där svenska språket ännu inte är så utvecklat använder vi oss av språkstödjare.
Skapandet av en ”case bank”
Innan vi inledde klassrådsarbetet erbjöd vi eleverna möjligheten att öva på att uttrycka sina åsikter genom olika värderingsövningar och fiktiva case, direkt kopplade till vår verksamhet och de utmaningar vi står inför. Vi skapade en ”case bank” med diskussionsfrågor som eleverna arbetade med under mentorstiden.
Det var en värdefull förberedelse inför kommande klass- och elevråd. Vår ambition var att ägna mycket tid åt förberedelser och skapa en känsla av igenkänning, så att eleverna skulle känna sig bekanta och trygga när det väl var dags att arbeta med klass- och elevråd.
Klass- och elevråd
När eleverna hade tillräckligt med övning och kände sig bekväma med mötesformen och strukturen för klassråden, var det dags att genomföra dessa i praktiken.
För att underlätta för eleverna hade vi haft olika ingångar på klassråden, där vi fokuserade på trygghet och trivsel, undervisning och läromedel, arbetsmiljö och andra ämnen. Klassråden följer en bekant mall där eleverna utser en sekreterare och följer en dagordning, och lärarna hjälper till vid behov.
Snabb återkoppling
Alla ärenden som tas upp i klassråden behöver inte nå elevrådet då många saker kan åtgärdas på plats. Därför följs protokollen upp av lärarna direkt. Det är viktigt att eleverna känner att de får snabb återkoppling på saker som de tar upp på klassråden.
Ärenden som kräver beslut från rektorn antecknas och tas med till elevrådet. Veckan efter klassrådet får eleverna respons på vad de i de olika grupperna tycker och vill ta med till elevrådet. Ibland är det punkter som eleverna undrar över och vill ha svar på och saker som vi inte kan tillmötesgå, men då är det viktigt att eleverna får veta varför det fattas ett visst beslut.
Meningsfull dialog
Syftet med klassråden är att skapa en meningsfull dialog mellan eleverna och skolan. I detta arbete är det viktigt att både lärare och ledning är lyhörda. Eleverna är experter på att vara elever, och det är därför nödvändigt att lyssna och ta till sig deras åsikter.
Vi håller klassråd var fjärde vecka och elevråd två gånger per år, i maj och oktober. Representanter till elevråden väljs demokratiskt. Då eleverna ibland byter grupper är det inte alltid samma representanter på elevråden. Detta ger fler elever möjlighet att delta.
Önskemål och förslag
Vi har hittills genomfört två elevrådsmöten där eleverna framfört ett varierande antal önskemål och förslag. Dessa inkluderar att skaffa bekvämare stolar i ett av klassrummen, investera i en ny kaffemaskin, öka antalet studiebesök samt införa mer praktiskt innehåll i undervisningen, inköp av en första hjälpen-låda med värktabletter och mensskydd, och mycket annat.
Ledningen arbetar med att hitta pengar till en ny kaffemaskin och studiebesök har lagts in i årshjulet för SFI och kommer att vara ett stående inslag i det arbete vi gör på mentorstiden. Vi ser också att många elever önskar kunna kombinera studier med praktik och vi är glada över att vårt projekt Yrkesväg kan möta elevernas behov av en mer erfarenhetsbaserad undervisning.
Trivsel och trygghet
Inför det första elevrådet i maj 2023 genomfördes en enkät där det framkom att det finns elever på SFI som känner sig ensamma och inte har någon att prata med. Svaren från enkäten togs upp på elevrådet och man har sedan arbetat med trivselfrågor och trygghetsfrågor på SFI i de olika grupperna.
På elevrådet i oktober gick vi igenom gruppernas egna åtgärder för att få människor att känna sig inkluderade på SFI. Elevrådet beslutade att man ska köpa in olika spel som man kan spela tillsammans på rasterna, för att öka trivsel och ge möjlighet till samtal också på rasterna.
Verksamhetsråd för integration
Nästa steg i arbetet med elevråd är att vi ska ha med elevrådsrepresentanter från SFI i det verksamhetsråd för integration som Arvika kommun startar i november 2023. Här kommer de att träffa politiker, chefer och företrädare för näringsliv och kultur- och föreningsliv. Det är en bra mötesplats för att tillsammans arbeta för integration i vår kommun, och elevernas röster utgör en viktig del i det arbetet.
Arvika-modellen
Jag är väldigt stolt över att vi lyckats implementera arbetet med klassråd och elevråd på SFI i Arvika och att vi har hittat en modell som fungerar över tid. Vi kan kalla det en slags Arvika-modell vad gäller arbete med elevinflytande.
Vi vet ju att demokratiarbete börjar i klassrummen och det övergripande syftet med arbetet är att stärka demokratin och att ge eleverna en röst. Genom att arbeta med klassråd och elevråd på SFI främjar vi elevernas medborgerliga kompetenser och det blir mer naturligt för dem att hävda sina demokratiska rättigheter i andra sammanhang, också utanför skolan.
Vi får heller inte glömma bort att arbetet med klassråd och elevråd också är en viktig del i skolans utvecklingsarbete. Om vi vill bli bättre på det vi gör behöver vi självklart ha elevernas röster med i det arbetet.
Anna-Maria Nykvist, SFI-lärare och delprojektledare Yrkesväg Arvika.
