Kartläggning och progressionsmätning

Temaområde A

Bakgrund

Deltagare kartläggs i flera verksamheter och kartläggningsarbetet behöver samordnas i syfte att underlätta för deltagarna och för att skapa samsyn kring deltagarnas livssituation och behov av stöd. Även verktyg och metoder i arbetet med  progressionsmätning av deltagare utifrån ett holistiskt perspektiv behöver utvecklas i samverkan mellan olika verksamheter så att deltagarna kan få rätt stöd.

Exempel på utvecklingsområden

  • Utveckling av nya metoder och verktyg i arbetet med kartläggning och progressionsmätning i samverkan mellan Individ- och familjeomsorg (IFO), vuxenutbildning (VUX), arbetsmarknadsenheter (AME) och integration
  • Samordning och effektivisering av arbetet med kartläggning i samverkan mellan VUX, AME/integration och IFO
  • Samordning av arbetet med progressionsmätning utifrån ett holistiskt perspektiv i samverkan mellan VUX, AMR/integration och IFO
  • BIP-utbildning av personal inom VUX, AME/integration och IFO. På Växthusets forskningscenter i Danmark finns information om BIP Beskæftigelses Indikator Projektet ( BIP)
  • Utveckling av samverkan mellan VUX, AME/integration och IFO med fokus på gemensamma deltagares progression (t.ex. genom BIP) och deras försörjning.

Syfte och resultat på medellång sikt

  • Metoder för gemensam kartläggning och progressionsmätning har tagits fram och används inom samverkande verksamheter
  • Personal har kompetens att använda metoden Beskæftigelses Indikator Projektet som förkortas BIP (eller annan form av gemensam kartläggning och progressionsmätning). På Växthusets forskningscenter i Danmark finns information om BIP Beskæftigelses Indikator Projektet ( BIP)
  • Gemensamt användande av BIP (eller annan form av gemensam kartläggning och progressionsmätning) bidrar till att skapa samsyn och ett holistiskt perspektiv på deltagarna och deras behov av stöd för progression
  • Samarbete mellan Individ- och familjeomsorg (IFO), vuxenutbildning (VUX), arbetsmarknadsenheter (AME)och integration har etablerats eller förstärkts med fokus på gemensamma deltagare, deltagarnas behov av stöd och deltagarnas försörjning
  • Deltagarnas progression blir synliggjord
  • Deltagarna får en mer sammanhållen planering och rätt stöd från de samverkande aktörerna
  • Deltagarna ökar sin anställningsbarhet och matchningsbarhet
  • Det finns en utvecklad utbildnings-modell som säkerställer en likvärdig behandling och som möjliggör stegförflyttning mot egen försörjning
  • Ökad kompetens hos medverkande aktörer att genomföra målgruppsanpassade utbildningsinsatser för deltagarna
  • Medverkande kommuner har implementerat hela eller delar av utbildningsmodellen.

Effekter

  • Förbättrad integration och förbättrade möjligheter för deltagande tredjelands-medborgare att etablera sig i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden (övergripande mål)
  • Förbättrad integration och social delaktighet för tredjelandsmedborgare (långsiktig effekt)
  • I medverkande kommuner finns en mer sammanhållen, målgruppsanpassad, rättssäker, effektiv och flexibel process för tidig integration (långsiktig effekt)
  • Förbättrad samverkan och koordinering mellan samhällsaktörer med ansvar för målgruppens integration i syfte att öka tredjelandsmedborgares möjligheter att tidigare etablera sig i samhälls- och arbetsliv (långsiktig effekt).